Om någon annan bygger en mur runt din huvudstad, som gör att du inte kan komma in, hur skulle du känna då? Om någon tvingade dig att lämna ditt hem och flytta till ett trångt flyktingläger, för att någon annan skulle bo i ditt hem, hur skulle du känna då? Hur skulle jag känna om detta hände mig?
Dessa tankar snurrar i mitt huvud efter besöket på vår skola av George, Majdi och Ghassan, tre unga palestinier, för vilka detta är verklighet och vardag. Deras berättelse berör mig och fyller mig av beundran. För trots checkpoints, roadblocks, murar och läger så hyser de hopp om att situationen skall kunna lösas. Deras positiva livssyn och deras arbete för att göra livet bättre för de unga i Palestina fyller mig med tro på en ljusare framtid för Palestina och på en bättre värld…